Cykeltämjandet vill motverka cyklisternas utbredning

Vid ett konstituerande möte i Årsta Folkets hus bildades under onsdagskvällen Cykeltämjandet, en oberoende organisation som ska verka för att få ner cyklandet till ett minimum. 

Mötet var mycket välbesökt, extra stolar fick plockas upp från förrådet för att alla skulle få sittplats. Till förste ordförande valdes Erik Oskar Ramberg, till vardags VD för detaljhandelskedjan Love Shack.

Erik, vad vill ni åstadkomma?

— Vi försöker väcka opinion för att få ner cyklandet, särskilt på vintern, där har vi en nollvision. Det rena okynnescyklandet måste bort. Cykelfrämjandet har fått verka oemotsagda så länge, det är dags att de får lite mothugg.

Genom förbud?

— Helst inte, vi hoppas att utbildning och information ska få folk att förstå att det inte är lämpligt att cykla på vintern. Det krävs enorma resurser för att ploga och salta de där cykelbanorna varje gång det snöar, bara för att en handfull entusiaster ska kunna cykla året om. Det är en katastrof för miljön när tonvis med salt hamnar i dagvattnet.

Man skulle kunna låta cykelbanorna ligga i träda under vinterhalvåret? Bara låta dem snöa igen? 

— Det skulle aldrig fungera, då skulle cyklisterna bara blåsa på i gångbanan istället. Det finns ingen som helst respekt för hur man får och inte får cykla.

Men är det inte bra för folkhälsan och för miljön om folk cyklar året om?

— Nu när andelen elcyklar som drivs med el från tysk kolkraft överstiger 50% är det väl högst tveksamt. Men vi har föreslagit att det ska byggas en velodrom på Årstafältet dit lycrafolket kan åka kommunalt och sen bara cykla runt runt runt på varsin lånecykel tills folkhälsan har fått sitt.

Men är inte velodromer svindyra, är det inte därför vi aldrig har råd att anordna OS?

— Det kanske kostar några miljarder, men det är värt varenda öre om det kan minska antalet cyklister på trottoarerna.

Någonting mer?

— Vi utvecklar även fysiska hinder för att förhindra att folk cyklar där man inte får cykla.

Ok?

— Först och främst en klassisk färist. Man kan promenera över den utan problem, men försöker du cykla över åker framhjulet rakt igenom spjälorna, ner i ett halvmeterdjupt schakt. Cyklisten flyger över styret när det tar tvärstopp. 

Det låter ju … bra?

— Sen har vi The Cutting Edge.

Cutting Edge?

— Man fräser ner en sträng av kasserade industridiamanter mitt i den heldragna linjen som separerar gångbanan från cykelbanan. Om cyklisten kommer över på gångbanan trasas däcken och innerslangarna sönder direkt och han åker i backen.

Men hur går det med hundar?

— Ingen fara, hundar är smarta. De lär sig på en gång att det gör ont om man kliver på den där dumma vita linjen, sen håller de sig på rätt sida.

Men vad gör ni om någon faktiskt slår sig?

— Då lär de sig att hålla sig på cykelbanan nästa gång. Om det blir någon nästa gång.

Mer då?

— Ett annat mål är att påverka polisen i rätt riktning, så att de börjar beivra de brott som cyklister faktiskt begår. Det är tydligt beskrivet i lagtexten exakt hur cyklister får bete sig, problemet sägs vara att polisen inte har resurser att kontrollera att detta efterlevs.

Ok. Och vad gör vi åt det?

— Vi föreslår att det ska inrättas särskilda cykelpoliser som enbart ska arbeta med cykelfrågor ute på fältet. Ställa sig i korsningen vid Guldbron vid Slussen och sen bara plocka in alla som kör mot rött. Ta fast alla som cyklar på trottoarerna. De skulle dra in kostnaderna för sina egna månadslöner på ett par timmar, resten av böterna är ren vinst för Stockholms stad.

Elsparkcyklarna då?

— De är ett mindre problem nuförtiden. Vi beställde 5.000 stora hänglås från Wish för en spottstyver, så fort vi såg en sparkcykel stå parkerad satte vi ett lås runt en av ekrarna på framhjulet och gjorde den obrukbar. Det går ju att ta bort med vinkelslip, men det är ju ett jävla jobb. Marginalerna är så små i branschen, det räcker med nåt sånt för att aktörerna ska dra sig ur.